Stor renoveringsskuld i 60- och 70-talets flerbostadshus

Nya siffror från SCB, framtagna till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, visar att en stor andel av lägenheterna från miljonprogramsåren i Kronobergs län ännu inte har genomgått någon större renovering. I länet klassas 72,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som ”ej” eller ”lätt” renoverade.

För Älmhults kommun kan uppgifterna vara relevanta i den mån det finns flerbostadshus från perioden 1965–1974, men statistiken i pressmeddelandet redovisas på länsnivå.

Så ser siffrorna ut i Kronobergs län

Totalt finns 9 490 lägenheter i Kronobergs län som uppfördes under 1965–1974. Av dessa är 6 872 lägenheter (72,4 procent) klassificerade som ej eller lätt renoverade.

Jämförelse med riket

I pressmeddelandet uppges att 74,9 procent av lägenheterna i Sverige som byggdes 1965–1974 inte har genomgått någon större renovering (det vill säga är ej eller lätt renoverade).

Branschens bild: svårare att finansiera underhåll

Enligt Måleriföretagen har stigande byggkostnader och räntor, tillsammans med en pressad ekonomi, gjort det svårare för många fastighetsägare att genomföra nödvändigt underhåll.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden i rapporten ”Renovera Sverige”

Måleriföretagen pekar i rapporten ut fem områden som enligt dem kan förbättra förutsättningarna för att minska den så kallade underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten bygger på SCB-register och använder uppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår. Bostäderna delas in i fyra grupper:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad registrerad och värdeåret är samma som nybyggnadsåret.
• Lätt renoverad: ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket enligt rapporten tyder på en mycket omfattande renovering.

Pressmeddelandet publicerades den 7 september 2026 klockan 07:00.