Ny mätning visar både minskning och fortsatt stora problem

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten framgår att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Resultaten bygger på nationella skräpmätningar och en Novusundersökning, enligt organisationen.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 kl. 07:45 (CEST).

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner, enligt undersökningen.

De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsmiljö: 30 % mindre skräp sedan 2023

För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025 – totalt med 30 % sedan 2023.

Vissa plastprodukter uppges ha minskat särskilt mycket i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräpet dominerar: fimpar och snus står för stor del

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar enligt rapporten att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

”Över 1 000 skräp” på en kilometer

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent översatt resultat från den nationella skräpmätningen till hur en promenad kan se ut. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man, enligt pressmeddelandet, passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel per kilometer som anges i rapporten:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskar för långsamt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023, enligt Håll Sverige Rent. Samtidigt menar organisationen att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent hänvisar också till att en Novusundersökning visar att få svenskar känner till ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. I de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stränder: stora skillnader mellan väst och öst

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 per 100 meter, vilket gör nivån 41 gånger högre. Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt Håll Sverige Rent ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut. I mätningar längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.