Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

Enligt IVL gäller den största risken den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL hänvisar till regeringens bedömning, som pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär förlorad intäkt

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), en möjlighet som brukar kallas ETS-flex.

IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter att ETS-flex utnyttjats fullt ut återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för det återstående gapet

IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ för att hantera det återstående underskottet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har liknande underskott, vilket gör tillgången begränsad och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via ETS-flex.
• Missa åtagandena. Om Sverige inte klarar kraven ett år skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målet missas igen skrivs gapet upp ytterligare 8 procent, vilket IVL beskriver som en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner från EU

Utöver själva kostnaden för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL uppger att dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, i pressmeddelandet.